Visar inlägg med etikett IKT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett IKT. Visa alla inlägg

IKT-Tips: Tre sätt att använda Kahoot i undervisningen

När jag första gången kom i kontakt med Kahoot var det lite en dröm som hade uppfyllts. Tidigare har jag experimenterat med olika lösningar som involverar eleverna och deras egna mobila enheter och trots en uppsjö av verktyg att använda är det först nu som kraften i ett byod-tänk eller 1-1 verkligen visar sig.
Vad Kahoot gör är en hel del men det jag och mina kolleger är rörande överens om är att det har gjort lärande roligt igen. Vi är nu flera lärare på skolan som använder Kahoot regelbundet i vår undervisning och nu börjar våra elever märka nyttan i det.
Så vad gör då Kahoot? För några år sedan började man prata om "gamification" i undervisningen, att med lek och spel göra lärandet roligare och engagerande men också anpassat efter dagens elever. Kahoot är ett utmärkt exempel på att det fungerar. För att Kahoot ska fungera över huvudtaget behövs teknik, antingen elevernas egna mobiltelefoner och plattor eller den som finns på skolan.
Den som av någon anledning är motståndare till IKT i skolan borde tänka om om man fick uppleva det som händer när dagens elever plötsligt uppmuntras att använda sina mobiltelefoner - redan här är succén ett faktum. Det här är steg ett och på många sätt kanske det viktigaste steget. Plötsligt bedrivs undervisning på ett sätt som dagens elever uteslutande svarar positivt på.
Kahoot är till viss del anonymt, vilket innebär att ingen elev hängs ut för att ha svarat fel, men genom att samla poäng kan eleven klättra på en synlig topplista. Det finns många fördelar med att man inte kan se vilka som svarade fel, däremot vet varje elev vad man själv svarat och kan notera det rätta svaret och lära sig vad som är rätt. Värt att tillägga är att Kahoot har nyligen förbättrat tjänsten genom att man kan spara ned resultaten från ett quiz och se hur varje elev svarade. Resultaten av ett quiz är annars mer eller mindre anonyma.

Steg två kan se ut på många olika sätt och jag ska här beskrivs hur jag använder Kahoot i olika situationer och syften.
1. Basera hel lektion runt ett quiz
Beroende på ämne och lektion kan man bygga ett quiz runt en genomgång eller en hel lektion. Efter varje fråga som eleverna svarar på, stannar man helt enkelt upp, förklarar och går igenom det som frågan handlade om. Till exempel om jag går igenom ordklasser så kan den första frågan vara “Vad är ett substantiv?” med fyra olika svarsalternativ. När frågan är besvarad, pausar jag, utvecklar och tydliggör ordklassen men även tittar på svarsalternativen. I slutet av lektionen kör jag quizet en gång till men utan stopp. Man kan då lätt se huruvida eleverna har hängt med under genomgången och om de snappat upp kunskap.

2. Visualisera elevernas inlärning genom quiz före och i slutet av lektionen
I stället för att parallellt med genomgången ha quizet uppe och levande, kan jag ibland starta en lektion med ett quiz och sedan avsluta med samma quiz. Det intressanta här är att eleverna själva kan tydligt se hur de lärt sig ny kunskap under lektionen eftersom det allt som oftas andra gången innebär fler rätta svar än första gången.
3. "Har du hängt med?"
Jag kan också skapa quiz med utgångspunkt ur dagens lektion och genomgång och på slutet helt enkelt göra en “Har du hängt med”-koll.

Kahoot är både lek och spel men också en tävling för vissa. De första gångerna jag använde Kahoot i klasser var eleverna så upphetsade att de hade svårt att fokusera på annat och i stället såg tävlingsmomentet i spelet. Det har lagt sig nu och det går numera utmärkt att pausa mellan varje fråga och ha genomgångar. En god idé kan vara att förtydliga innan man startar lektionen hur man kommer göra. Tävlingsmomentet kan säkert vara både positivt och negativt men det är tydligt att det både engagerar och motiverar till att vara uppmärksam och lära sig.

Platta eller laptop?

Allt fler skolor börjar inse att det är dags. Det är på tiden. Skolan måste moderniseras för att dagens unga ska få ut så mycket som möjligt. Vi kan inte längre tvinga dagens elever att anpassa sig till en nästan uråldrig skola - vi måste anpassa oss till dagens elever. Det borde inte vara ett dugg konstigt för en skola som vill sina elever det allra bästa ser till elevernas behov, den värld de lever i och växer upp i och framöver kommer verka i. Att det ändå är konstigt är bara dystert.

Men när man väl står där, planerar att digitalisera och modernisera skolan, stöter man på ett problem:
- Ska man välja platta (allt som oftast iPad) eller dator (allt som oftast laptop av diverse märken och operativsystem).
Beroende på vad det är för skola och vilka årskurser det gäller, skulle jag säga att valet inte behöver vara så svårt. Utan att raljera eller gå djupare i "dilemmat", har jag några punkter att framföra innan man väljer. Mina ord kanske inte betyder ett jota, men jag hoppas ändå att de kan få spela roll när du som skola ska välja. Eftersom jag själv är verksam på grundskolan så kommer det också att utgå därifrån.

1. Man måste tänka framåt. Gymnasiet ställer högre akademiska krav språkligt, vilket betyder att text blir allt viktigare. Allt fler gymnasier väljer laptop. Högstadieelever som är vana vid plattor kan få problem på gymnasiet.

2. Man kommer aldrig ifrån att plattor utan fysiskt tangentbord än så länge hämmar både den kreativa och noggranna skrivprocessen. En padda är en peka och trycka i första hand och en skrivmaskin i femtiosjunde hand.

3. I lägre årskurser kan en pladda vara utmärkt i vissa ämnen. I högre årskurser där text blir viktigare, kan jag se tydlig skillnad i kvalité på elevernas arbeten: det slarvas med allt från stora bokstäver, kommatering och disposition - någonting som blir viktigare på gymnasiet.

4. De flesta elever som jag sett "in action" skriver snabbare med fysiskt tangentbord. Självklart kan man vara kreativ med en platta, men min erfarenhet är att det handlar då mest om t.ex. bild, video och det estetiska - på bekostnad av språk, innehåll och text, vilket de flesta lärare trots allt bedömer.

5. Valet får ALDRIG handla om status och prestige! iPads och surfplattor är "inne", de liknar våra mobiltelefoner och är helt enkelt häftiga, coola och roligare att spela och titta på film på. De är smidiga att ta med, tar inte mycket plats i väskan och det "slår högre" att säga att man har en padda/platt än en laptop. Kanske på bekostnad av kvalitén av elevens skolarbete.

Det är lätt att se vad jag tycker och tänker och vad jag skulle satsa på om jag fick välja. För mig är paddor och plattor med pekskärm utan ett ordentligt tangentbord en "leksak", om än pedagogisk i många ämnen och syften. Men som språklärare tror jag mer på en laptop och att ändå kunna göra mina lektioner roliga och intressanta utan att "leka fram kunskap". Åtminstone i högre årskurser där språk, innehåll och resultat fortfarande är viktigt.

Självklart finns det både för- och nackdelar med både plattor och laptops. Men om jag får välja, skulle jag redan på högstadiet tänka mer "akademiskt" och mindre "lekstuga" - och då faller min röst på laptop/dator.

IKT-tips: Storehouse för iPad

Jag har fått nöjet att börja undervisa en pilotklass på skolan som använder iPad, någonting som jag är ganska obekant med sedan tidigare (Apple-produkter alltså). Klassen ska från och med nästa vecka bege sig ut på två veckors PRAO och jag tänkte skicka med dem en uppgift i engelskan. Eftersom skolan fortfarande håller på att bestämma vilken sorts 1:1 man ska satsa på till hösten, så har vi inte köpt in några appar som t.ex. KeyNote eller iMovie, vilket gjorde att jag behövde ett gratisalternativ.

Jag sprang på Storehouse- visual storytelling, på App Store och gillade vad jag såg. Det är enkelt, stilfult och utan massa krimskrams. Importera bilder och videoklipp, skriv din text och så är det klart. Uppgiften som klassen får är att under PRAO dokumentera med bild, text och videoklipp för att sedan skapa en presentation i Storehouse.

Min profilsida på Storehouse

Ett snabbt projekt som jag slängde ihop när jag introducerade klassen

Skärmdump från paddan på ett projekt jag gjorde tidigare

En till skärmdump

Här lägger du till bilder
Du kan enkelt skala dina foton som senare kan i paddan förstoras till fullstorlek

Lägg till text, tre olika stilar och varje med eget typsnitt.



IKT-Tips: GPS-baserad scavanger hunt

(en artikel från min andra blogg)

What a day we've had! Almost a clear blue sky and a shining sun - we couldn't have asked for better weather. Everything else went as planned and as the "brain behind the event" I am really happy and satisfied. I had my worries yesterday - what do I do if Pinwheel suddenly goes offline? What happens if all the pins for some reason were deleted or turned invisible or whatever? All that worrying for nothing, really, as it turned out to work perfectly. Here is a bit of evaluation of today's "Stockholm City Smartphone Scavenger Hunt 2012" with the students from Ösbyskolan, Stockholm, Sweden.

Preparation
A couple of months ago we started to plan a half a day out and about in Stockholm with our students. Even if they all live in an area only 30-40 minutes bus ride from Stockholm city, most of them have not been in Stockholm that much apart from the typical shopping areas. Our goal was from the start to offer our students a  way to discover the city and learn about important places such as museums, buildings, historical sites etc. But the question was: how do we do it?

IKT-Tips: Undervisa med digitala Lego-bitar i Build With Chrome

Att Minecraft blev en succé skulle kunna vara oväntat beroende på hur man ser på det. Medan spelutveckling handlar om bättre, större och maffigare kommer ett spel som med dagens mått mätt, inte liknar någonting. Här handlar det om stora pixlar ungefär som spelen såg ut till min Spectrum 48k på 80-talet. Men succén blev snabbt ett faktum och när man tänker på det, också ett självklart sådant.
Det handlar nämligen indirekt om Lego i en digital version och Legos betydelse för miljoner människor ur flera generationer kan aldrig överskattas. Lego är lek, kreativitet, skaparglädje och pedagogik på en och samma gång och därmed kan Mojang, studion bakom Minecraft, åtnjuta samma succé. Jag jobbar med Minecraft i min undervisning och lärare som upptäcker möjligheterna blir bara fler.
In kommer Google. Dessutom tillsammans med LEGO® i det webbaserade Build With Chrome. Jag blev redan vid första kontakten med den digitala sandlådan, alldeles till mig. Direkt började idéer ta form hur jag redan innan veckan är över, låta mina elever prova, leka och skapa.
Allt sker i webbläsaren, förslagsvis Chrome, och du behöver varken ladda hem eller installera någon mjukvara. Du kan välja om du vill börja bygga direkt eller om du vill gå en kurs (Build Academy) för att lära dig behärska applikationen och skapa häpnadsväckande konstruktioner med hjälp av tvättäkta digitala legobitar. Och det är kursen som jag till att börja med kommer låta mina elever gå och och då i ämnet engelska, eftersom kursen är på just engelska.
Eleverna kommer lära sig ord och öva på att följa instruktioner på engelska under kursens gång. Vid senare tillfälle ser jag möjligheter att skapa egna kurser och utmaningar, men också låta eleverna få använda sina språkfärdigheter för att guida varandra enligt elevernas egna ritningar.
Har du inte upptäckt Build with Chrome än är det hög tid att göra det. Dela gärna med dig av dina upplevelser och idéer på hur du tänker att du kan använda det i klassrummet!

IKT-Tips: Canva.com för att göra bättre bilder och infographics

http://www.canva.com/

Canva (ja, utan -s) låter dig göra snygga och inormativa affischer, infographics, inbjudningar och presentationer genom fantasi och en mängd stilfulla "clipart-bilder". Importera från Facebook eller ladda upp dina egna foton och lek sedan med verktygen som finns, bl.a. en mängd olika typsnitt och andra roliga funktioner.
  Gör din egna affish på stasdelar, ordklasser, de fyra räknesätten och sätt upp i klassrummet! Eller varför inte använd Canva för att lite mer stilfullt kommunicera med dina elever på Instagram (för det gör du väl, eller?).

Här, några som jag slängde ihop.


IKT-TIPS: Google Drive och formativ bedömning

I och med LGR11 och den fina termen “formativ bedömning”, upplevde jag att det blev både viktigare men också roligare, att få vara en större del i elevernas utveckling på ett handgripligt och individuellt sätt. Skolan hade ingen gemensam lärplattform av typen Google Apps eller Office 365 där man dessutom arbetade i molnet. Det var dock lätt åtgärdat. Det krävdes ett par lektioner för att introducera ett nytt arbetssätt, fixa konton, gå igenom hur man delar dokument m.m. Men vinsten i att mer eller mindre tvinga mina grupper att arbeta i Google Drive, betydde allt.


Den omedelbara fördelen jag upptäckte när mina klasser började skriva alla sina texter i Google Drive var att jag på ett helt annat sätt kunde hjälpa mina elever att förbättra sina texter. Dessutom fick jag både kontroll och en överblick i hela gruppens arbete och progression.

IKT-TIPS: Kahoot - undervisning med spel och lek

"Gamification" är för en del en ny term som kortfattat handlar om att utnyttja tekniken för att spela sig till kunskap. Det kan vara allt från virtuella världar till appar på mobiltelefoner och plattor, men det handlar också om spel med syfte att lära ut och lära in. 

Kahoot är ett verktyg i betastadie som jag har kört ett par dagar i mina nya klasser. Med tillgång till Smartboard och elevernas egna mobiltelefoner och plattor, har jag haft läxförhör i grammatik, jobbat med engelsk läsförståelse och realia - allt på ett roligt, engagerande och nytt sätt. 

Kahoot i mitt klassrum
Det är lätt. Du skapar dina egna quiz i det webbaserade verktyget, låter eleverna logga in med sina egna enheter på en sida och med en pin-kod kan de sedan delta i förhöret (eller spelet om man så vill). Allt visas på tavlan och jag och klassen kan under spelets gång gå igenom frågorna, förtydliga och repetera. 

De klasser jag använt Kahoot med så långt, älskar det! Det har gjort att alla elever kunnat delta och göra sin röst hörd samtidigt som det är ett nytt modernt sätt att bedriva en lektion


Ett exempel på en lektion med Kahoot kan du hitta här. Jag utgår från denna när jag startar upp språkhistoriska i en år 8: http://goo.gl/KPzJ66