Jag är inte gammal. Nej då.

  Jag ser hälften så gammal ut än vad jag är. Jag är dubbelt så gammal än jag verkar. Jag känner mig hälften så gammal än jag ser ut.
  Därför får jag också frågan när jag köper bussbiljett om jag ska åka på hel eller halv biljett. Därför får jag 8 av 10 gånger visa leg på bolaget när jag handlar. Det händer att jag får visa leg på ICA när jag köper folköl. Och ibland, sällan visserligen, så tittar lite väl unga flickor på mig och tycker att jag är söt och gullig medan kvinnor med mer lämplig ålder inte ens bryr sig om mig eftersom jag förmodligen är för ung för dem.
  Jag funderar ofta på hur mycket det påverkar min mentala mognad, att alltid uppfattas och bemötas som en tjugoplussare. Vidare så umgås jag ju också med ungdomar i nedre tonåren fem dagar i veckan. Och känner jag efter riktigt noga, betänker att jag aldrig varit sambo, haft förhållande längre än 10 månader, aldrig ägt en bil, haft barn eller hund så är det kanske inte så konstigt att jag fortfarande känner mig som en tonåring. Och ibland beter mig som en.
  Det har dock varit med blandade känslor som jag visat upp mitt körtkort när man bett att få se det. Och det är med blandade känslor jag bemött den ursäkt som kassapersonalen alltid känner sig tvingade att framföra. Och jag har hört många olika sådana.
  Idag när jag låter håret växa och håller på att gå från en rakad skalp till en frisyr, så framträder allt fler vita hårstrån. Min omgivning noterar detta, speciellt mina elever. Men så tittar jag och funderar - jag skulle se jävligt cool ut i helt vitt hår!


Just ja. Jag fyller 38 år i juli.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar