Jag har nu skrivit om den här texten fyra gånger och ingen version har varit den andra lik. Det är helt enkelt så att mobbning som företeelse är så komplicerat att sätta fingret på att jag ständigt ändrar mig om vad som är problemet. Aftonbladet är på g och skriver lite smått och sensationsaktigt om mobbning och låter mobbningsoffer komma till tals. Bra. Samtidigt lite längre ner i tidningens nätversion skriker en rubrik “Här stampar musikern på Christer, 47”. Den insatte (läs lärare, skolpersonal, socialarbetare, fritidsledare, läkare, kuratorer, psykologer m.fl) börjar redan här se ett mönster och ett svar på Aftonbladets fråga varför barn mobbas i skolan.
Vidare om man tittar på Aftonbladets webbsida ser man följande:
...och åter igen, fortsätter Aftonbladet att fråga sig och sina läsare varför barn mobbas i skolan.
Mobbning bland barn är fruktansvärt. Jag vet. Jag har varit en mobbare. Och jag har blivit mobbad. Aftonbladet är snälla där, för de belyser ett problem. Vad Aftonbladet inte verkar bry sig om är att man är en del i att mobbning förekommer. Och därmed tänker jag inte nämna den här skittidningen en gång till.
Det första jag vill säga om mobbning är att när man skyller på lärarna i en skola så är man ute och cyklar. Då gör man som så lätt är och lägger över ansvaret på någon annan och varför inte lärarna - de som tar hand om barnen ca 8 timmar per dag nästan 200 dagar om året och för ett växande antal barn tillbringar mer tid med dem än barnens egna föräldrar. Självklart, lägg det ansvaret på lärarna då, precis som väldigt mycket annat. Men se, här händer det någonting: om lärarna skulle bolla tillbaka bollen till föräldrarna, där den faktiskt hör hemma, så skulle det bli ramaskri och, häng med nu, det är sällan det skulle ske. Varför? Jo, för 99,9% av lärarna i Sverige är speciella - även om vi inte enligt lag och vett har ansvar om andras barn så tar vi det! That's how we roll. Att skylla på oss lärare är att visa sin svaghet och brist som ansvarstagande människa.
Varför finns då mobbning? Varför mobbar barn, ungdomar, vuxna, politiker, statsråd, artister, filmstjärnor, rockstjärnor, idrottsmän m.fl. varandra? Ja där har du svaret. För den som tror att mobbning bara sker bland barn och ungdomar, ja du har mycket att lära om människor och livet och kanske vakna ur den bubbla du befinner dig. För det är verkligen så (hörru, vakna!) att barn föds rena, oskyldiga och fulla med empati, moral och medmänsklighet. Det är inte någonting i generna som gör att man släpper mycket av det där när man får ett språk som gör att man läsa och förstå, tillgång till tidningar, mobiler, internet och annan media. Spädbarnets joller i vaggan är härmande av ljud. Barnets första svordom eller könsord hemma kommer alltid från vuxna - på teve, i tv-spel, föräldrar, människor på stan eller i film och musik.
Svaret varför barn mobbar varandra finns inte att hitta i barnen. Punkt. Med en gnutta mer självkritik och insikt, borde varenda vuxen inse att man på ett eller annat sätt är en del av det. Så länge det inte sker kommer mobbning finnas.
Tack för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar